​Debatt: Varför deltar så få i SM-tävlingarna?

Är det dags att slopa elimineringsreglerna, frågar Fredrik Melander som är tävlingsansvarig i LUGI Fäktförening

Nu närmar vi oss snart vad som borde vara tävlingssäsongens höjdpunkt: SM-tävlingar för juniorer i Örebro i mars, seniorer och veteraner på Gotland i april och för ungdomar och kadetter i Ronneby i maj. Men är SM-tävlingarna verkligen säsongens höjdpunkt för fäktare och klubbar i Sverige?

Sett till antalet deltagande fäktare och klubbar ser det inte så ut. Det är i princip bara i värja som vi över tid ser ett större antal deltagare (+70 deltagare). I florett och sabel är situationen en annan. Vid förra årets seniortävlingar i Örebro var det endast 10 respektive 32 deltagare i dam- respektive herrflorett. I sabel var det 6 respektive 14 deltagare. Vid SM för juniorer ser vi ett liknande mönster, medan vi ser en relativt högre andel florettfäktare vid SM för ungdomar och kadetter. Generellt sett ser vi heller inga stora förändringar över tid, även om vi sett en ”comeback” av sabel de senaste åren och en viss kontinuerlig tillväxt inom herrvärja.

Antal deltagare i Svenska Mästerskap för seniorer 2008-2017

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Florett
Dam 8 8 9 7 13 11 10 13 17 10
Herr 25 25 26 22 28 19 28 25 34 32
Värja
Dam 38 34 36 26 37 27 19 50 24 35
Herr 64 70 52 52 86 58 61 90 84 78
Sabel
Dam 8 7 6 19 5
Herr 14 10 7 7 7 6 12 22 14

Man kan också notera att det vid senaste LAG-SM enbart var 15 av landets ca 60 klubbar som deltog. Vid tävlingarna i florett brukar det enbart vara 3-4 (damer) respektive 8-10 (herrar) deltagande klubbar. Naturligtvis reflekterar dessa siffror de olika vapens storlek och användning i Sverige, men är det hela förklaringen? Och inte minst, är det en önskvärd situation?

Tävlingarna handlar grundläggande om att utse svenska mästare i alla klasser och kategorier och det talar för att de små klasserna i sig inte är något problem, utan man borde kanske t.o.m. göra tävlingarna än mer elitorienterade? Men tävlingarna borde också vara ett tillfälle att samla alla generationer och alla klubbar i fäktsverige till fest och inte minst till att manifestera och visa upp denna fantastiska sport för en bredare allmänhet.

SM-tävlingarna, inte minst för juniorer och ungdomar, borde därför vara så öppna och välkomnande som möjligt för varje generation och varje klubb, oberoende av om man är en professionell elitklubb eller en mindre amatörklubb. SM-tävlingarna skulle också kunna fungera som ett viktigt instrument för att rekrytera kommande generationer av fäktare och därmed stärka svensk fäktning på sikt. Med ett sådant synsätt borde man göra vad man kan för att attrahera ett bredare deltagande i alla klasser med målsättningen att så många som möjligt av landets klubbar, stora som små, deltar.

När jag nyligen startade som tävlingsansvarig i min klubb, LUGI Fäktförening i Lund, närläste jag de nuvarande tävlingsbestämmelserna och insåg snart att vi själva skapat incitament som motverkar ett brett deltagande. Det handlar t.ex. om begränsade möjligheter för dubbelstarter och ett pliktdomarsystem som drar upp kostnaderna för små klubbar i små lagtävlingar. TB kräver att alla föreningar som anmält 1-2 lag också ska bidra med 1 domardag. Vid de kommande lagtävlingarna i sabel så kommer det sannolikt vara 3-4 anmälda lag och därmed lika många domare, inte sällan internationellt rekryterade till höga kostnader. Ökade praktiska möjligheter till dubbelstarter (och kanske göra den andra och tredje starten gratis?) skulle vara ett enkelt sätt att stärka de mindre klasserna och samtidigt skicka en signal till yngre fäktare att prova på och lära sig fler vapen.

Men, det som jag särskilt reagerat på är regeln om att 20-30% av fäktarna ska elimineras redan efter pouleomgången. Konkret betyder det att flera fäktare i år kommer att betala kanske 1500-2000 kr för att åka till Gotland, fäkta 5-6 matcher i en poule och inte få gå en enda 15-poängsmatch!

Det samma riskerar att bli fallet vid JSM i Örebro. Om vi som förra året får 14 deltagande i damflorett kommer 4 stycken att slås ut redan efter sex poulematcher. Varför får de inte tävla vidare? Jag tror helt enkelt att det är många som drar sig för att åka på tävlingarna av den orsaken att vi själva inte gjort dem särskilt attraktiva. Det blir kostnadsmässigt dyrt, för något som riskerar att ge väldigt lite fäktning. Detta riskerar också ge unga fäktare väldigt dåliga erfarenheter och tränga ut dem från fäktningen.

Jag har full förståelse för att det kan vara svårt med schemaläggningen vid stora arrangemang och att man därför har behov av att minska antalet fäktare inför DE, men inte minst i de mindre klasserna är de tidsmässiga vinsterna högst marginella. Förra året var det exempelvis 6 anmälda i sabel damer och 1 (!) eliminerades, florett damer 11 anmälda, 2 eliminerades och i sabel herrar 14 anmälda, 3 eliminerades. Varför? Ett konkret förslag kan vara att regeln om eliminering först träder in när det är mer än 64 startande. Alla SM-arrangörer bör kunna hantera upp till 64-tablåer i DE.

Jag har också förståelse för att man vill genomför SM för seniorer med liknande format som vid internationella mästerskap, men frågan är om inte Sverige som fäktnation just nu bör prioritera att bygga en starkare bas och på sikt en bredare elit?

Jag föreslår att det tillsätts en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en handlingsplan för att bygga öppna, attraktiva och externt synliga SM-tävlingar på alla nivåer. Jag menar att situationen är så pass allvarlig att vi redan till årets tävlingar, framför allt till JSM, borde göra ett undantag från regeln om att 20-30% elimineras efter pouleomgången. Det handlar inte bara om florettens och sabelns framtid i Sverige, det handlar om svensk fäktnings långsiktiga utveckling.

Fredrik Melander
Tävlingsansvarig, LUGI Fäktförening

av Pierre Thullberg