Det Olympiska dilemmat

De Olympiska Spelen ska bli ett arrangemang bestående av idrotter som folk vill se. Självklart kan tyckas. Men det bör ställas krav på både nya och gamla idrotter på det olympiska programmet. Krav som inte bara är kommersiella och handlar om vad amerikanerna vill se, krav som, hör och häpna, är rent idrottsliga.

Kravet är egentligen lika självklart som enkelt. Ett OS-guld ska vara det finaste en idrottsman eller kvinna kan vinna, möjligtvis i konkurrens med ett VM-guld. Klarar inte sporten det kravet hör man inte hemma i OS-familjen.



Några av er vet att jag är ett Mats Wilander-fan (om inte kan jag bara rekommendera min första krönika). Nu har han växt ytterligare.



I den väldigt designade Sportspegelsoffan satt vår nya Davis Cup-kapten för några veckor sedan och sa att tennisen inte hör hemma i OS. Jag har visserligen aldrig förstått varför man behöver just en Davis Cup-kapten, när spelarna klarar alla andra turneringar utan en sådan, men trots det slog Mats huvudet på en väldigt viktig spik.



Hela poängen är att just tennisen redan har fyra OS-turneringar. Fyra Grand Slam-turneringar som vilken tennisspelare som helst skulle offra sin högra hand för att få vinna. Ett OS-guld i tennis är helt enkelt ett skämt jämfört med Wimbledon-bucklan.



De flesta tennisspelare ser OS-turneringen som ett utmärkt tillfälle till vila.



Jag har själv bara spelat tennis två gånger i mitt liv. Första gången var i Idre som 7-åring, andra gången som 29-åring i Enskede. Jag är ändå rätt säker på att jag skulle vinna både gem och set mot flera av de b och c-spelare som ställer upp i OS-tennisen.



Det kanske är att sticka ut hakan lite väl långt, men den olympiska tennisturneringen är förmodligen den sämsta av alla turneringar om man ser till spelarnas världsranking. Möjligtvis hotas den av Stockholm Open.



Resonemangen bör bli det samma för golfen. Så länge inte ett olympiskt guld är det finaste man kan vinna, finns det heller ingen som helst anledning till att sporten ska finnas med på det olympiska programmet. Och jag tror dessutom att de flesta golfspelare håller med om det. Men jag tror inte att det spelar någon roll, golfen kommer att vara med i OS så fort det bara går.



Detsamma gäller för den olympiska fotbollsturneringen. Där har man konstruerat något sorts VM för spelare under 23 år. Föreställ er att fäktningen kommit på samma bisarra idé. Vi hade varit utanför det olympiska programmet snabbare än jag själv gör en marché-utfall. Och det går fort det…



Det vore ett hån om fotbollen och tennisen får vara kvar. Det blir än värre om golfen tas in. Men det är framför allt trist för alla de små idrotter som dels varit olympiska sedan tidigt 1900-tal, dels ser en Olympisk guldmedalj som det finaste man kan vinna



Men tyvärr tar inte de kommersiella regler som styr OS hänsyn till det. Och det är synd, väldigt synd. Vi får hoppas att fler än jag lyssnar på Mats Wilander.

Max Hellström





av Monica Gårdström