Svensk fäktning allt starkare…

"Men den stora glädjen blandas med lite vemod, om jag ska vara riktigt ärlig."

”Förbundsmöte 2017” kallas mappen i datorn. Den sväller dagligen. Bokstäver och siffror samlas till verksamhetsberättelse, verksamhetsplan, reviderat handlingsprogram ”Fäktningen inför framtiden” och mycket annat. På skrivbordet växer högarna. Växer gör också glädjen över vad vi alla åstadkommer tillsammans.

Låt oss börja med en besvikelse under 2016. Inga svenska fäktare lyckades kvalificera sig till OS i Rio. Och därmed fick vi inte heller det strålkastarljus på oss som en plats i OS betyder. Det är extra viktigt för alla de förbund som inte lever i ständigt ljus.

Under många år har i första hand damvärjlaget gett svensk fäktning stora framgångar och mycket glädje. Laget har vunnit världscuper och placerat sig bra i stora mästerskap i en idrott, där över fyrtio länder är med i de viktiga tävlingarna. Laget har inspirerat många unga fäktare och ledare i landet. Emma Samuelsson (nu Wertsén) vann VM-silver individuellt 2015 och blev därmed Sveriges främsta kvinnliga fäktare någonsin.

När vi summerar är det alla framgångar vi i första hand ska komma ihåg. Tack för alla fantastiska stunder till alla er som har fäktat genom åren och som har lagt ned hela er själ i ledarskapet runt lag och individer!

Genom ett brett samtal i föreningarna om den framtida landslagsverksamheten har vi nu lagt grunden till något nytt och ännu bättre. Viktiga ledord är bättre samverkan mellan föreningar och förbund, konkurrenskraftig utvecklingsmiljö, viljan att lära och lyssna på andra, uppföljning av tester, nyckeltal även för landslagsverksamheten och en stark landslagskultur. De här orden i vårt program ”Fäktningen inför framtiden” sammanfattar också det allra viktigaste:

”Ytterst handlar en framgångsrik landslagsverksamhet om ambition hos fäktare, tränare och ledare. Det handlar om glöd, passion och ibland också försakelser. Fler måste våga drömma om ett OS-guld och förstå vägen dit.”

Nu till siffrorna som gör mej så glad, de siffror jag vill dela med mej av till alla er som var och en på sitt håll har bidragit till dem.

2010 2015 2016 Ökning 2010 – 2016 (%)
Antal föreningar 49 51 54 + 10
Antal medlemmar 4 324 5 361 5 817 + 35
Antal licenser 829 870 886 + 7
Lokalt aktivitetsstöd antalet deltagartillfällen
80 434

104 878

112 200 *)

+ 39
Studietimmar i SISU-regi 909 2 795 2 730 + 200
*) Om ökningen på hösten 2016 blir lika stor som ökningen på våren i förhållande till 2015 (+ 7 %)

Antalet föreningar har ökat under 2016. Fyra nya föreningar har bildats. Det är Föreningen Studentidrott i Luleå, Coup Droit – Knivsta FF, Fäktklubben Prêt i Stockholm, och Tellus FK, också i Stockholm. Bodens FK har lagt ned verksamheten. En ny klubb i den norrländska storstaden Luleå ger oss stora möjligheter.

Totalt har Svenska Fäktförbundets föreningsantal ökat från 51 till 54.

Antalet medlemmar har ökat kraftigt under året, från 5 361 till 5 817 (9 procent). Sedan 2010 med drygt en tredjedel. Antalet licenser ökar under året från 870 till 886.

Antalet studietimmar har ökat utomordentligt kraftigt sedan 2010.

Det lokala aktivitetsstödet fortsätter att öka, sedan 2010 med hela 39 procent. Ca 6 000 av dessa kommer från den nya åldersgruppen 21 – 25 år, som får stöd från och med 2014. Utan tillägget av den åldersgruppen är ökningen drygt 30 procent. Den som vill kan jämföra med vad som händer i svensk idrott totalt.

Antalet deltagartillfällen (lokalt aktivitetsstöd) 2010 – 2015

2010 2015 Förändring (%)
Svensk idrott 52 955 000 57 494 000 + 9
Sv. Fäktförbundet 80 434 104 878 + 30

Om svensk idrott hade ökat barn- och ungdomsaktiviteten som svensk fäktning skulle antalet deltagartillfällen 2015 ha varit 68 842 000 istället för 57 494 000. Svensk fäktning växer och kan på flera sätt tjäna som föredöme.

Vårt ekonomiska resultat blev bra. Någonstans runt 500 000 fick vi över. Det har naturligtvis också en baksida, t.ex. att landslagsverksamheten för damvärjlaget drogs ned kraftigt, sedan det på våren blev klart att vi inte lyckades komma till Rio. Bland de roligare förklaringarna finns, att vi fick ökat stöd från RF.

Med vår positiva utveckling av de nyckeltal som är avgörande för vårt stöd från RF, kan vi också hoppas på en god fortsättning. Det är mycket kraft i förbundet.

Vårt egna kapital ökar därmed från 440 000 kronor 2010 till drygt en miljon vid senaste årsskiftet. Det ger oss både ökad säkerhet och nya möjligheter.

I nästa krönika ska jag försöka berätta om våra viktigaste framtidsfrågor. Det här var ett sätt att få skryta lite över att våra gemensamma ansträngningar har gett så gott resultat. Men också ett sätt att ännu en gång få säga tack till alla som har bidragit till att jag kan sluta som ordförande efter 16 år med både stolthet och glädje. Men den stora glädjen blandas med lite vemod, om jag ska vara riktigt ärlig. Kanske går det över.

Lars Liljegren

av Peter Ejemyr Lars Liljegren