Plan för Idrottslyftet
Idrottslyftet
- utvecklingsplan för Svenska Fäktförbundet
Planen "Idrottslyftet - utvecklingsplan för Svenska Fäktförbundet" bygger till största delen på förbundets program "Fäktningen inför framtiden". Vid en planeringskonferens under helgen 15 - 16 september 2007 diskuterades och förankrades planen. I konferensen deltog i stort sett samtliga klubbar, som har betydelse för utvecklingen av svensk fäktning.
Det finns en bred enighet om hur förenings- och förbundsstödet ska användas för att klubbar och förbund ska lyckas uppnå de mål som dragits upp i framtidsprogrammet "Fäktningen inför framtiden".
Bakgrund
Styrelsen för Svenska Fäktförbundet beslutade i februari 2002 att tillsätta en arbetsgrupp, som bl.a. skulle lämna förslag till vision, mål, värderingar och handlingsplaner för Svenska Fäktförbundet.
I december 2002 skickade arbetsgruppen ut materialet "Fäktningen inför framtiden - rådslagsmaterial till SDF, föreningar och enskilda" till SDF och klubbar med önskemålet att få in synpunkter senast den 10 februari 2003.
Tre SDF, 22 klubbar och fyra privatpersoner besvarade denna remiss.
Styrelsen utarbetade därefter ett förslag till program som skickades till klubbarna för en bred remiss i december 2003. Sex klubbar, två SDF och en privatperson hade lämnat synpunkter på styrelsens förslag vid remisstidens utgång.
Styrelsen lämnade därefter programförslaget "Fäktningen inför framtiden" för behandling och beslut vid förbundsmötet 2004. I detta program fanns inget avsnitt om elitverksamheten.
Vid förbundsmötet 2005 lämnade styrelsen förslaget till sammanhållet handlingsprogram, där också elitverksamheten ingick. Förslaget antogs av förbundsmötet.
Svenska Fäktförbundet har således ett unikt och gediget programarbete bakom sig. När detta programarbete hade lett fram till beslut kom också välbehövligt ekonomiskt tillskott till föreningarna genom Handslaget.
Möjligheterna till förbundsutveckling har varit obefintliga. Det är därför Svenska Fäktförbundet med stor glädje nu vill utveckla förbundet på det sätt som lades fast i programmet.
Nuläge
Svenska Fäktförbundet ser flera positiva trender.
Tabellen visar några viktiga nyckeltal
2000 2006
Antal föreningar 51 41
Antal medlemmar 3 405 4 207
Licenser 323 750
Studietimmar ca 80 659
Eget kapital (kr) 300 063 243 000
Andelen kvinnor som löst licens är stigande. År 2000 var andelen 23 procent. År 2006 var den 25 procent.
Antal lösta FIE-licenser (för internationella tävlingar) för säsongen 2005/2006 var 172, att jämföras med 153 säsongen 2004/2005 och 139 säsongen 2003/2004.
Andelen kvinnliga medlemmar har ökat från 23 procent 2000 till 28 procent 2006.
Tabellen visar, att förbundets satsning på studier, sedan bl.a. ett mycket bra studiematerial tagits fram, har burit frukt, även om förbättringspotentialen beträffande studietimmar är stor.
Förbundet har stora internationella framgångar. Bäst går det för juniorerna, damvärja.
Den 14 april 2007 vann Emma Samuelsson guld i junior-VM i Belek i Turkiet, och Johanna Bergdahl kom trea efter att ha förlorat mot just Emma i semifinalen. Nina Westman kom på 14: e plats.
När världsrankingen för damjuniorer, värja, fastställdes i våras, finns Emma Samuelsson på förstaplatsen med 224 poäng. Johanna Bergdahl ligger tvåa med 126 poäng, och Nina Westman återfinns på åttonde plats med 90 poäng. Emma Väggö finns på 29:e plats och Sanne Gars på 41:a.
Sanne Gars vann individuellt EM-guld på hösten 2006.
Tre damjuniorer är med i SOK: s topprogram med sikte på framgångar från OS i London och framåt. SOK ger ett starkt stöd till förbundets totala elitsatsning.
Erfarenheter från Handslaget
Föreningsstödet från Handslaget har av förbundet styrts till följande ändamål:
• Stöd till årliga verksamhetskonferenser
• Särskilda stimulansbidrag till klubbarna under följande förutsättningar:
- Verksamhets- och utbildningsplan, som godkänns av SvFF
- Besök av förbundsstyrelseledamot eller kanslianställd.
- Klubben har genom styrelsebeslut utsett en utbildningsansvarig
Förbundet utarbetade ett "utkast till verksamhetsplan" som användes i dialogen med klubbarna. Materialet skulle stimulera klubbarna att ta ansvar för att "Fäktningen inför framtiden" förverkligades.
• Stöd till de av förbundet eller SDF arrangerade utbildningarna, vilka anvisas i förbundets nya studieplan, i de fall de inte genomförs i studiecirkelform, så folkbildningsstöd utgår.
• Lägerbidrag till föreningarna för att bl.a. stimulera ungdomarna att vara aktiva längre upp i åldrarna.
• Särskilt stöd till de föreningar som rekryterar nya medlemmar och bereder plats för dem i den ordinarie verksamheten.
• Startbidrag till nya föreningar, där följande formulering finns i programmet "Fäktningen inför framtiden".
"Att stärka de föreningar som finns ska prioriteras framför förbundssatsningar på nybildningar. Det är dock angeläget, att några nya föreningar kommer till stånd, i första hand i den norra delen av landet samt i Stockholmsregionens södra delar".
Erfarenheterna från de fyra åren med Handslaget är i huvudsak följande:
Svenska Fäktförbundet försökte kvalitetssäkra satsningen från Handslaget genom att på förbundsmötet lägga fast villkor för utbetalningarna på ett sådant sätt, att klubbarnas nya verksamhet skulle bidra till att målen i "Fäktningen inför framtiden" förverkligades.
Föreningarna fick resurser för att bl.a. delta i de gemensamma verksamhetskonferenserna varje år. Dessa har varit ovärderliga, då en dialog med i stort sett samtliga klubbar har kunnat komma igång om vägarna till målet och hur resurser från Handslaget ska kunna användas på bästa sätt.
Barn- och ungdomsledareutbildningen har utvecklats kvalitativt och kvantitativt, sedan stöd till klubbarna för deltagande har införts.
Svenska Fäktförbundets föreningar har gjort goda insatser i DF: s arbete med att öppna skoldörrarna för idrottsrörelsen. Ett lysande exempel är FFF, Föreningen För Fäktkonstens Främjande i Stockholm. Föreningen har fått större ekonomiskt stöd än någon annan förening i någon idrott av Stockholms Idrottsförbund. Skälet är den omfattande aktiviteten på skolorna.
Minskningen av antalet föreningar har bromsats upp. Handslagsresurser har satsats på nybildning. Två nya klubbar har bildats under senaste året (Vallentuna och Gävle), samtidigt som fyra föreningar är under bildande (Roma, Sudret, Klinte och Eskilstuna).
Styrelsen för Svenska Fäktförbundet avser att också i fortsättningen i princip följa de ovanstående villkoren, när det gäller stöd till föreningarna inom Idrottslyftets ram. Denna inställning är djupt förankrad bland föreningarna, som har kunna se hur förbundet nyckeltal förbättras.
Visionen
Svenska Fäktförbundets vision fastställdes i samband med att programmet "Fäktningen inför framtiden" antogs av förbundsmötet. Den är följande:
Sverige är en olympiskt framgångsrik fäktnation.
Svensk fäktning har möjlighet att i hela landet välkomna människor i alla åldrar till en verksamhet på alla nivåer, där brett föreningsengagemang och kompetenta ledare är viktiga hörnstenar.
Svensk fäktning präglas av värderingarna nytänkande, hederlighet, gemenskap, glädje och tradition.
Målbilder
Programmet "Fäktningen inför framtiden" konkretiserar vision genom s.k. målbilder, en beskrivning av var svensk fäktning vill vara om 5 - 6 år. Målbilderna delas upp i resultat- respektive utvecklingsmål.
Resultatmål
• Svensk fäktning har landslag i världsklass både för damer och för herrar.
• Svenska Fäktförbundet har en stark ekonomi med en god självfinansieringsgrad. Basen för självfinansieringen är ett gott samarbete med näringsliv och organisationer, som delar svensk fäktnings värderingar, uppskattar den breda tävlingsverksamheten, en framgångsrik elitverksamhet och väl arrangerade världscuptävlingar.
Utvecklingsmål
• Föreningarna har styrka och kompetens att planera och genomföra en långsiktig verksamhet, där social gemenskap, stark ekonomi, goda kommunkontakter och gedigen utbildning är hörnstenar.
• Svenska Fäktförbundets utbildning bedrivs enligt en sammanhållen utbildningsplan, utvecklad med stöd av internationella impulser. Instruktörsutbildningen står i centrum. Klubbar, SDF och förbund vet sina uppgifter och samverkar för rekrytering och utbildning.
• Svensk fäktning har en bred, spännande och stimulerande tävlingsverksamhet med alla vapen och för alla åldrar, där SM i lag och individuellt utgör tävlingspyramidens topp.
Det finns anledning att kommentera de olika målbilderna.
Landslagsverksamheten är i nivå med målbilden. Speciellt de unga värjflickorna inger stora förhoppningar, bl.a. inför framtida olympiska spel.
Förbundets ekonomi och självförsörjningsgrad måste förbättras. En intensiv satsning kommer under det närmaste året att göras för att hitta samarbetspartners inom näringslivet, då förutsättningarna med bl.a. värjdamerna sällan har varit bättre. Ett antal sponsorer engageras i stora tävlingar, t.ex. Challenge Bernadotte i Stockholm.
Verkligheten kommer allt närmare målbilden för föreningarna. Antalet ledare på kurser och konferenser ökar liksom studietimmarna. Folkrörelsekunskap vinner allt större mark inom förbundet.
Genom särskilt projektstöd från Handslaget fick Svenska Fäktförbundet möjlighet att producera en utomordentligt kvalificerad utbildningshandbok. Den bildar basen för den sammanhållna utbildningsplanen, som ännu inte är utformad och förankrad på det sätt förbundet önskar. Instruktörsutbildningen, både centralt och lokalt, förbättras. Antalet deltagare ökar.
Målbilden för tävlingsverksamheten är längre från verkligheten än flera andra. Det finns fortfarande alltför få spännande tävlingar att delta i för bl.a. de fäktare som har lämnat junioråldern.
Strategier
De strategiska handlingsplanerna beskrivs på följande sätt i programmet "Fäktningen inför framtiden":
• Klubben i centrum
Det är i föreningarna fäktningen lever och utvecklas. Men föreningarna måste bli bättre på verksamhetsplanering och aktiviteter som stärker den sociala gemenskapen. Andra områden som måste förbättras är kommunkontakter för att slå vakt om lokaler och kommunalt stöd, utbildning i SISU-regi och att söka lokalt aktivitetsstöd både från kommunen och från distriktsförbundet.
Att stärka de föreningar som finns ska prioriteras framför förbundssatsningar på nybildningar. Det är dock angeläget, att några nya föreningar kommer till stånd, i första hand i den norra delen av landet samt i Stockholmsregionens södra delar.
• Kraftfull utbildningssatsning
En sammanhållen utbildningsplan "från knatteinstruktör till fäktmästare" är en prioriterad uppgift tillsammans med pedagogiskt utbildningsmateriel på alla nivåer.
Utbildnings- och domarregister, som ständigt aktualiseras, är självklara inslag i en framgångsrik utbildningsverksamhet.
En klar arbetsfördelning mellan förbund, SDF och föreningar är en förutsättning för framgång. Föreningarnas måste ta ett fullt ansvar för rekryteringen till kurser, arrangerade av förbund eller SDF. Studiecirkelarbetet måste förbättras.
• Bred, spännande och stimulerande tävlingsverksamhet
Mastersserien är ett gott exempel på hur tävlingar, öppna för alla, sporrar till bra prestationer och skapar gott kamratskap mellan fäktare och föreningar.
Svensk fäktning måste ha fler och roliga tävlingar, inte minst för seniorer. Unga och äldre fäktare måste ha möjlighet till många och spännande utmaningar. Ett brett seriesystem för lag samt SM för veteraner är viktiga delar i tävlingspyramiden.
Frågan om ett individuellt seriesystem liknande Mastersserien för juniorer och seniorer ska prövas.
Ett nationellt rankingsystem bidar också till ökad motivation att träna och tävla.
Förnyelse av tävlingar och tävlingsformer är en nödvändig förutsättning för ett starkt intresse för fäktning hos publik och massmedia.
• Landslag i världsklass både för damer och för herrar
Världsklass betyder, att svenska landslag är bland de åtta främsta nationerna i minst ett vapen.
Internationella framgångar blir följden av en bra organisation, där starka klubbar och en omfattande utbildning är viktiga hörnstenar. De strategiska handlingsplanerna inom andra områden är en förutsättning för internationella framgångar och till att denna del av visionen förverkligas. Men det behövs också speciella insatser i föreningar och förbund.
Om målet ska nås krävs, att allt fler föreningar har förmågan att utveckla talanger till världsstjärnor på seniornivå.
Förbundets viktigaste uppgift är att i kontinuerlig dialog med föreningarna ytterligare utveckla de allra bästa fäktarna genom att erbjuda ett kvalificerat program för bl.a. läger, utbildning och tävling.
Ett fortsatt starkt ekonomiskt stöd till elitverksamheten från Sveriges Olympiska Kommitté, RF eller andra samarbetspartners är en förutsättning för framgång.
• Ökad självfinansiering
Ett omfattande arbete måste göras för att träffa avtal med samarbetspartners både om världscuptävlingarna och om den breda tävlingsverksamheten.
Tävlingarnas kvalitet måste öka, så att samarbetspartners kan få en god plattform för t.ex. kundaktiviteter och exponering. Massmediebevakningen måste stimuleras vid alla tävlingar.
• Offensiv PR- och informationsverksamhet
Fäktningen är i Sverige en relativt liten idrott med en undanskymd plats i massmedia, jämfört med t.ex. friidrotten och de stora lagsporterna. En offensiv PR- och informationsverksamhet är en nödvändig förutsättning för att fäktningen ska stärka sin position bland ungdomar, föräldrar och samarbetspartners.
En framgångsrik PR- och informationsverksamhet förutsätter bl.a. att föreningar och förbund samverkar t.ex. när det gäller arrangemang.
I framtidens arrangemang är bekväma publikutrymmen, exakt tidhållning, sakliga kommentatorer och videofilmning på storbildskärm naturliga inslag.
En förstärkning av utbildningsverksamheten måste ske också inom det här området.
Arbetsfördelningen mellan förbund, SDF och föreningar syns i bilagan, som också utgör en bilaga i programmet "Fäktningen inför framtiden".
Jämställdhet och jämlikhetsperspektivet
Detta perspektiv behandlades inte särskilt i programmet "Fäktningen inför framtiden". Undersökningar från klubbarna visar, att det är långt kvar innan målet i idrottsrörelsens jämställdhetsplan, antagen vid RF-stämman 2005, kan nås. Ett intensivt arbete sker för närvarande. Ämnet behandlas vid alla viktiga möten inom förbundet, senast på verksamhetskonferensen i september 2007.
Förbundet avser att använda särskilda medel för att nå upp till jämställdhetsmålen och kan under tiden söka viss tröst i att förbundsstyrelsen är helt jämställd.
Beträffande jämlikhetsperspektivet, så är fäktföreningarna öppna för alla, och alla är välkomna. Förbundet skulle gärna se en större andel ledare och fäktare med utländsk bakgrund.
Förbundets värdering "gemenskap", förankrad i visionen, beskrivs på följande sätt i programmet "Fäktningen inför framtiden":
"Gemenskap betyder att som individ ta ett ansvar också för helheten, för förening och förbund. Det betyder att försöka bidra till en verksamhet och en stämning, där alla är välkomna och också känner sig välkomna.
Föreningens sociala gemenskap är avgörande för unga människors vilja att vara kvar i idrottsrörelsen också längre upp i åldrarna."
Samarbete med SDF
Svenska Fäktförbundet har ersatt vissa SDF, som inte fungerade, med "Ombud Fäktning", som bl.a. har som uppgift att bevaka fäktningens intressen vid DF-stämmorna.
Fungerande SDF finns i Syd, Västsvenska och Östsvenska (Stockholm och Gotland).
De åtgärder och den arbetsfördelning som visas i bilagan (Strategiska handlingsplaner) genomförs av SDF eller, där SDF saknas, genom direktkontakt mellan föreningar och förbund.
Trånga sektorer och hinder för SF
Enkäten före programmet
Programarbetet började med en omfattande enkät till klubbarna, där trånga sektorer inventerades.
Hälften av de aktiva föreningarna svarade.
Klubbarna såg många möjligheter inför framtiden. Det fanns förutsättningar för en god rekrytering och ett brett föräldraengagemang. När föreningarna bedömde sina egna styrkor fick "kvalificerad tränare", bra lokal och ett bra medlemsengagemang de flesta markeringarna.
Svagheterna var främst ekonomin och brist på tränare, som kan ta hand om alla dagens och framtidens ungdomar. Och när hoten inför framtiden beskrevs, dominerade risken för minskade bidrag och det faktum, att många klubbar är sårbara på grund av man är mycket beroende av en person, ofta klubbens fäktmästare.
Klubbarnas ambitioner inför framtiden var stora. De föreningar som i enkäten jämförde situationen 2003 med målen för 2008 ville t.ex. fördubbla antalet aktiva ledare, minst fördubbla antalet ledare med kvalificerad fäktutbildning samt ha tre gånger så många licensierade fäktare som då.
En fråga behandlade målen för Svenska Fäktförbundet 2008. Det dominerande svaret var att vi behöver bli fler. Fler betalande medlemmar, fler ungdomar utan licens och fler licensierade fäktare. Men också en kvalificerad utbildning för att öka klubbarnas möjligheter att ta hand om nya ungdomar kom högt.
En bra ungdomsverksamhet, utveckling av Mastersserien och en ökad social gemenskap i föreningarna fick också starkt stöd i enkäten.
Det var den enkäten som lade grunden till programmet "Fäktningen inför framtiden". Ur denna föddes bl.a. visionen, målbilderna och de strategiska nyckelfrågorna.
När nu Svenska Fäktförbundet får nya resurser för att utveckla förbundet, och speciellt genomföra de åtgärder i programmet "Fäktningen inför framtiden", som det hittills inte har varit möjligt att genomföra, är följande ämnesområden viktigast.
Domarutbildningar
Antalet fäktare, både unga och äldre, har vuxit kraftigt de senaste åren. Kvalificerade domare är en trång sektor. Förbundsstyrelsen har därför vid sammanträdet i augusti 2007 tillsatt en domarkommission och gett den resurser för att den bl.a. ska kunna förverkliga följande ur handlingsplanerna:
• Högre domarutbildning och vidareutbildning.
• Utse examinatorer för SDF: s och föreningarnas kurser.
• Registrering av utbildade domare och utdelning av domarkort på olika nivåer
• Register över utbildade ledare och domare på SvFF: s hemsida
Läger för juniorer och talanger
Läger för juniorer och talanger ska bl.a. sporra ungdomarna att vara kvar längre upp i åldrarna och få ett livslångt intresse för fäktning. Resurser till detta, som också finns i handlingsplanerna till programmet "Fäktningen inför framtiden", har saknats. Förbundet avser att avsätta en del resurser till detta.
Satsningarna inom detta område känns ännu mer naturliga, sedan Idrottslyftets inriktning betonar att verksamheten ska utvecklas, så att barn och ungdomar "väljer att idrotta längre upp i åldrarna".
Direkt stöd till jämställdhet
Förbundet måste intensifiera insatserna för att nå upp till jämställdhetsplanen och för att skapa ett förbund med bättre mångfald. I planerna ingår bl.a. att ge extra stimulans till kvinnor som deltar i kurser och överväga extra stöd till de klubbar, som engagerar sig kraftigt för att nå upp till jämställdhetsmålen. Kurser och konferenser, också för valberedningarna, är naturliga inslag i verksamheten.
Omfattande ungdomssatsning
Svenska Fäktförbundet har under senare år haft en bred diskussion om synen på barn- och ungdomsidrotten. Den kommer att fortsätta vid verksamhetskonferensen i september 2007. Avsikten är att integrera ett avsnitt om detta ämne i programmet "Fäktningen inför framtiden" genom förbundsmötesbeslut på våren 2008.
I det utkast till programavsnitt som för närvarande diskuteras föreslås bl.a. följande målbild:
"Svenska Fäktförbundets ungdomsverksamhet öppnar dörrarna för allt fler ungdomar. En större andel ungdomar än tidigare stannar också kvar i verksamheten som aktiva fäktare eller som ledare.
Grunden för framgången var en bred dialog om ungdomsverksamheten och gemensamma insatser från föreningar och förbund."
De strategiska handlingsplanerna, som nu bearbetas konkret i klubbarna, beskrivs på följande sätt:
"Fäktningen skall vara en motionsform för ungdomar oavsett kön eller bakgrund, vilken skall ge dem en möjlighet att, efter individens möjligheter och behov, utvecklas såväl fysiskt som mentalt.
Under lekbetonade former skall ungdomarna ges möjlighet att pröva sina talanger i tävlingar. Tävlingsmomentet skall i de yngre åren vara av mindre betydelse.
Tävlingarna skall utformas så att deltagarna inspireras att fortsätta sin utveckling. Kontinuitet och långsiktigt satsande skall premieras.
I de äldre klasserna, kadetter och junior, börjar elitsatsningar introduceras och utvecklas till en naturlig del av tävlingsverksamheten, samtidigt som möjligheten och utrymmet ska finnas även för fäktning på andra nivåer.
Målet är att få allt fler ungdomar att växa med fäktningen för att efter ungdomsåren fortsätta med idrotten antingen som motionär eller som tävlingsfäktare."
Utbildningskonferenser och "den röda tråden"
Förbundet har ännu inte lyckats utarbeta och förankra den utbildningsplan som önskas i "Fäktningen inför framtiden". Utbildningsansvariga i föreningar, tränare m.fl. måste träffas och utbyta erfarenheter på ett sätt som inte skett tidigare, om förbundet ska lyckas med denna centrala uppgift.
Fler och bättre tävlingsarrangörer
Delar av målbilden inom detta område lyder:
"Mastersserien är ett gott exempel på hur tävlingar, öppna för alla, sporrar till bra prestationer och skapar gott kamratskap mellan fäktare och föreningar.
Svensk fäktning måste ha fler och roliga tävlingar, inte minst för seniorer.
Förnyelse av tävlingar och tävlingsformer är en nödvändig förutsättning för ett starkt intresse för fäktning hos publik och massmedia".
Tävlingsledarkurser arrangeras, ofta i samband med någon välorganiserad tävling, t.ex. SM. Men insatserna måste öka, om ungdomarna ska kunna behållas och fortsätta som juniorer och seniorer.
Framtida satsningar för att bryta upp de "trånga sektorerna" förankrades också vid föreningskonferensen den 15 - 16 september 2007. Det finns en bred enighet om att just dessa sektorer är de väsentliga.
Mätpunkter
Svenska Fäktförbundet avser att speciellt följa nedanstående nyckeltal (mätpunkter):
• Antalet studietimmar
Förbundet har en studiehandbok av unik kvalitet. Förutsättningarna för att få ett genomslag för denna viktiga verksamhet har aldrig varit större.
• Lokalt aktivitetsstöd (antal deltagare, antalet aktiviteter och antalet aktivitetstillfällen), olika åldersgrupper, så att vi ser om vi behåller ungdomar längre upp i åldrarna, som ju är "ungdomsmanifestets tanke".
Förbundet har stora ambitioner inom detta område, som ligger väl i linje med Idrottslyftets ambitioner. Avsikten är att få med fler aktiva barn och ungdomar och behålla dem högre upp i åldrarna.
• Antalet licenser för olika åldersgrupper
Detta nyckeltal redovisar antalet aktiva, medan det ovanstående (LOKAK) kan förbättras om samma ungdomar istället är aktiva flera gånger. De kompletterar varandra.
• Antalet föreningar
Förbundet vill öka antalet, speciellt i de norra delarna av landet. Satsningar under senare år ger näring åt tanken, att minskande föreningar inte behöver vara något av en naturlag.
• Andel kvinnor i styrelser, licenser m.m.
En av flera skäl mycket prioriterad fråga i förbundet.
Förbundsmötet 2008
Förbundsstyrelsen avser att till förbundsmötet 2008 lämna förslag om en revidering av programmet "Fäktningen inför framtiden". Den viktigaste kompletteringen blir att i programmet också behandla ungdoms- och jämställdhetsfrågorna på ett sätt, så att både förbund och klubbar, bl.a. genom gemensamma handlingsplaner, drar åt samma håll.
Vidare kommer förbundsstyrelsen att föreslå vissa detaljerade och mätbara mål, nyckeltal för den framtida utvecklingen. Det är något som har efterfrågats bl.a. vid verksamhetskonferenser. Det finns en stark vilja hos föreningarna att kraftsamla ytterligare mot gemensamma mål.
Vid tiden för förbundsmötet kommer också ett föreningsmaterial om klubbarnas ansvar för programmets förverkligande att finnas tillgängligt. Huvudsyftet är att få genomslag för klubbarnas åtgärder i "Fäktningen för framtiden" och att låta klubbarna ta ansvar för att viktiga nyckeltal förbättras.
Strategiska handlingsplaner (finns sist i bilagan nedan)
Bifogad fil: Idrottslyftet - utvecklingsplan för Svenska Fäktförbundet.pdf
