Amerikansk medalj

14 augusti, 2008 12:40 | Pierre Thullberg

Jacobson och Ward lyckades hålla undan. Faankrike gjorde en lite bättre insats än jag trodde och Perrus försökte verkligen komma ikapp i sista matchen men avståndet var för stort.

Intressant att se tårar hos USA:s reserv Wozniak efter matchen. Undrar vad hon grät åt?

Nu ska det bli kul att se vad som händer i finalen... Tror att jag hejar på Ukraina, också en fantastisk fäktnation med många bra fäktare, som ännu saknar medalj. Dessutom gjorde de ju bragden att köra över USA i semin. Olga Kharlan är flickan att hålla ögonen på.


Dela |

Kommentarer

  • ivan

    2008-08-14 skrev ivan

    Lästa artikeln om USA:s laginsatts (ETT TIDIGARE INLAGG PA BLOGGEN)och måste säga att den var lite konstig. En lagtävling inom fäktningen är inte en lagtävling i vanlig mening.

    I lag idrotter är det flera personer som Interagerar med varandra Mot en annan Grupp personer som Också Samarbetar med varandra för ett gemensamt mål. ”Lag” fäktning är individuella insatser som slås samma och bedöms gemensamt. Det finns inget samarbete som kan höja laget utöver dess individuella delar (som artikeln antyder är karaktäristiskt för ett bra lag).

    Taktiskt är det endast förutsättningarna som skiljer sig (men de växlar också under en vanlig 15 stöts match). Det är fortfarande jag mot en motståndare och min taktik baserar jag på samma grunder som jag skulle gjort i den individuella tävlingen mot just den personen. Skillnaden är att förutsättningarna (ställningen) kan vara andra. Vilket kan påverka vilka risker jag är beredd att ta eller måste ta.

    Psykologisk är det naturligtvis stora skillnader mot den ”helt” individuella tävlingen och mot lagidrotterna. I skillnad mot den individuella tävlingen så ger lagmomentet i allmänhet en större känsla av säkerhet (man är inte lika ensam även om man rent fysiskt står ensam på pisten). Hur man fungerar psykologiskt under lagmomentet beror helt på ens egen personlighet och ens lagkamraters styrka.

    Att lagtävlingar kan vara extra roliga (gemensam glädje dubbel glädje) och ger lite variation i den annars rätt så monotona träningen är sant och är pedagogiskt användbart. Men att börja träna på lagfäktning som ett eget moment vore rena tidsslöseriet.

    Att påstå att det inom lagfäktning skulle finns något samarbete som kan höja laget utöver dess individuella delar är där av felaktigt. Det är individuella kamper (med en annorlunda psykologi) och lagets resultat kommer att vara exakt så bra som dess komponenter sammanlagt (samt deras individuella dagsformer).

    Tjejerna hade helt enkelt inte kraft kvar nog Efter sina Enastående individuella prestationer att återigen prestera på den absoluta toppen. Ytterst få personer har den enorma kraft som kulle ha krävts för det. Mr statistik Tomas G kanske kan ge mig några exempel på personer som har lyckats med det.

    Men ett brons efter de individuella insattserna är bra starkt.

    Fick reserven i USA:s lag fäkta någon gång under lagtävlingen? Om inte så får hon ingen medalj. Kanske var det hon grät över?

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera.
Logga in eller bli medlem (helt gratis).

Aktuellt > OS-bloggen