Favoritrepriser från Bèlas glimtar

Bélas glimtar formade åsikterna hos flera generationer fäktare. Som opinionsbildare i Sverige och internationellt var han oerhört framgångsrik. Fencing.se publicerar här ett litet urval av glimtar som förhoppningsvis ger en bild av Bélas effektiva stil och drastiska liknelser. Håll tillgodo:
Svensk fäktning behöver mera PR!

Fram för nya idéer, som lockar publik, press, radio och TV till fäktningen

(Fakta om Fäktning 2/81)



Kerstin Palm har lärt sig springa och varje dag blir det 10 kilometers löpning. Konditionen är som bekant en viktig faktor i modern fäktning och med god kondition vinner man många matcher.

(Fakta om Fäktning nr 7/82)



INGENSTANS äter man så god mat på våra träningsläger som i Ätran. Ulla-Britta Jönsson i Halmstad. En konstnärinna i matlagning. Grattis!

(Fakta om Fäktning nr 2/83)



”Säkerhetsklingan” – är ett faktum!! Kerstin Palm har under en tid experimentfäktat med det nya ”Saar”-stålet i Sverige. Lösningen lär enligt tysk expertis vara fulländad. Den tyska TV-n hade i denna glädjeyra en förevisning inför 80 miljoner åskådare. Ett antal experter och fäktare förklarade i programmet den nya klingans utomordentliga egenskaper, lovprisade kvaliteten och dess hållbarhet. Man böjde därefter klingan som sprack i 3 bitar inför 80 miljoner, antagligen mer skeptiska, åskådare. Säg den glädje som varar beständigt…

(Fakta om Fäktning nr 4/85)



Barcelona 1985: Ett stort fång röda rosor till Orwar Lindwall. Jerry Bergström blev femma i den individuella värjfäktningen - Sverige slår till igen. Orvar Jönsson gör allt för framgångarna, handlar i de rätta ögonblicken hänger sig helt, så att han till slut blir så hes att han inte kan prata.

Leif Högström, den yngste värjledaren i världen, är lugn, kunnig och representativ – i kontakt med alla. Han hjälper till och är alltid glad, kort sagt: En OS-mästare i alla lägen.

…

Publik saknas – kaos – och tropisk värme i arenan. Ingen kan reglementet. Varje år ändras oväsentliga paragrafer. Helt fel! Tjugo till trettio ledare och tränare härjar på banan under varje protest. Alla skriker och bråkar. Det är dags att skriva ett kort, modernt och TV-anpassat reglemente för att få ordning.

(Fakta om Fäktning 4/85 om VM i Barcelona)



Protokollen förs annorlunda från 1986. Resultatlamporna ändras men stötsignalerna förblir desamma. Varför göra det enkelt när det går att göra det komplicerat och publikfientligt…?

(Fakta om Fäktning nr 6-7/85)



VAD SKALL vi göra för att få publicitet för sporten?

Modernisera finalen – färga banor, dräkter, stora lampor och behagligt ljud – blixtrande klingor- decibelen och luxen måste bestämmas i reglementet. Se upp – finalen får inte pågå längre än en TV-sändning på 50 minuter.

(Tidningen Fäktning nr 2/90)



Reglerna är sådana att inte ens ledarna begriper dem. Inte ens mamman kan upptäcka var hennes barn fäktar någonstans. Vem vet när en fäkttävling börjar eller slutar? Radikala publikvänliga reformer saknas.

(Tidningen Fäktning nr 1/91)



Ungerska publiken hejade frenetiskt på Cuba mot Tyskland i florettfinalen. Femtusen kommunister på läktaren, som hejade mot Tyskland? Jag betvivlar det. Det har knappast funnist så många kommunister i Ungern någonsin.

(Tidningen Fäktning 3/91)



Olympiamästaren i värjfäktning och den runda fäktfigaron är i full strid – en strid på liv och död. Matadoren påstår att frisören har köpt uttagningssegrar på världscuptävlingar inför OS, till sina favoriter. Resultat: Mästaren har anmält barberaren hos landets olympiska kommitté för fusk och tjockisen har stämt fäktkonstnären för ärekränkning. Vackert… Trevliga idrottare!!!

(Tidningen Fäktning nr 3/92 om bråket mellan tyske rikstränaren Emil Beck som en gång utbildat sig till frisör och Arndt Schmitt)



Apparaternas ljud är skrämmande och det låter sämre än kattens jamande. Det finns billiga, vänliga ljud som är behagliga för örat – anmoda tillverkarna att montera in trevliga ljudsignaler i apparaterna. Detta vore återigen ett steg framåt.

(Tidningen Fäktning nr 1/93)



Samaranch har dock lyckats överleva överallt och man ger den gamle falangisten en medalj för hans överlevnadsmeriter.

Dessutom utbrister man i en Rungande Francisco Franco-hälsning: Arriba Espana!

(Tidningen Fäktning nr 1/94)



Franskan är litteraturens finspråk och diplomaters kommunikationsmedel… år 1912. Man kan beklaga att all världens ungdom 1994 vänt ryggen åt Molières modersmål. Alla i hela världen talar engelska vilket är realiteten idag. Frågan är när fäktsporten ska komma underfund med detta?

(Tidningen Fäktning nr 3/94)



Lagstafetten är ingen tävlingsform för VM eller OS utan passar bäst i badortstävlingar där de ”tjocka” fäktar mot de ”vindögda” och avslutar dagen med obligatoriskt starköl.

(Tidningen Fäktning nr 1/95)



När jag ser tillbaka på händelsen, med lite mer kunskap om hur oannonserade dopingkontroller går till ångrar jag givetvis djupt att jag inte gav mig tid att lite mer ingående studera den av kontrollanten presenterade legitimationen.

(Tidningen Fäktning nr 2/95 efter att Béla kastat ut RF:s dopingkontrollant från fäktsalen eftersom denne inte tagit av sig skorna)



Dilettanternas tid är över och det är dags för en systemändring.

(Tidningen Fäktning nr 2/96)



Vilka idéer!!! Det ryktas om att man försöker förbjuda ryggcoupén i florettfäktningen. Varför? Fäktningen skall vara rörlig, akrobatisk och rolig att se på. Året är 1997 och inte 1907!!! Idrotten är annorlunda idag!!!

(Tidningen Fäktning nr 2/97)

av Pierre Thullberg

För medlemmar

» Bli medlem (Ger dig möjlighet att beställa fäktlicens m.m.)

» Redan medlem? Logga in!