Fäktstrategi del 3 – Vikten av mycket bra benarbete

Björne Väggö och Johan Harmenberg har i sex uppsatser sammanfattat sin syn på fäktstrategi‚ fäktarens grundläggande idé om hur hen ska gå tillväga för att konsekvent vinna matcher. Nu publicerar vi den tredje delen i serien.

Länkar till publicerade artiklar i serien:

Fäktstrategi del 1 - Inledning

Fäktstrategi del 2 - Area of Excellence

Fäktstrategi del 3 - Vikten av mycket bra benarbete

Fäktstrategi del 4 - Vikten av mycket snabb armsträckning

Fäktstrategi del 5 - Vetenskaplig grund

Fäktstrategi del 6 – Sammanfattning

Vikten av mycket bra benarbete

I förra avsnittet diskuterade vi att ha som primär målsättning förhindra att motståndaren inte överhuvudtaget skall kunna utföra sin AoE

Att fäkta på kort avstånd gör att man sätter motståndaren under press utan att nödvändigtvis ge motståndaren tillgång till din klinga och äger initiativet i matchen. Press skapar hot som utlöser reaktioner från motståndaren. Motståndaren känner sig tvingad att göra något. Detta något är ofta en dumhet. Att vara komfortabel på ett kort fäktavstånd medan motståndaren inte är det gör att du kommer att dominera matchen och att motståndaren blir tvungen att följa dig och inte tvärtom.

Fäktavstånd

Kan jag tvinga motståndaren att fäkta på kort avstånd om han/hon inte vill? Det är en relevant fråga eftersom ett klassiskt fäktråd i alla tider har varit ”håll avstånd”. Här är det dock uppenbart att om en fäktare vill ha kort avstånd så är det bara att gå framåt och ganska snart så står motståndaren på baklinjen. Under det att vi pressar motståndaren framför oss så måste vi dock vara redo att backa momentant om en motattack kommer vilket för oss till nästa frågeställning.

Vikten av mycket bra benarbete!

För att kunna sätta motståndare under press och för att kunna dominera motståndaren krävs ett mycket bra benarbete. Desto bättre benarbete desto större möjligheter att kunna utföra en vinnarstrategi alt svagt benarbete reducerar starkt eller omöjliggör att utföra en vinnarstrategi. Bra benarbete är därför avgörande och centralt för en vinnarstrategi. Nedan ger vi våra tankar både utifrån ett utförande perspektiv och ett vetenskapligt perspektiv.

Rörelse på pisten – klassik marché-rompé eller med hoppande steg!

Hur kan vi korta avståndet samtidigt som vi är redo att ta emot en motattack? Det är uppenbart att det finns ett problem med den klassiska marchéen. I det ögonblick som vi lyfter framfoten för att pressa motståndaren framför oss så hamnar vår kropps totala vikt på bakfoten. Om vi då utsätts för en motattack så har vi ingen möjlighet att gå bakåt i detta ögonblick. Om vi istället pressar motståndaren genom små hopp så är vi ständig redo att gå bakåt om motattacken kommer. Detta gör att det är tydligt rationellt från fäktstrategisk synvinkel att ha en hoppande gard. Detta är bakgrunden till att vi i världsfäktningen ser att samtliga fäktare hoppar eller småhoppar i garden. Men det finns en fysiologisk vetenskaplig bakgrund också som vi kommer att beskriva mer i detalj i nästa kapitel av denna serie men ger en kortare inledning nedan.

Inledning till vetenskapligt perspektiv på benarbete

Här kommer vi bara att notera att muskler fäster i skelettet med elastiska senor. När vi hoppar eller springer så tänjs senorna ut i varje rörelse och laddas med elastisk energi som kan återanvändas om vi utför en motriktad rörelse. Så varje gång en fäktare småhoppar i garden så laddas relevanta senorna i vaderna med elastisk energi. Om en fäktare momentant vill ändrar rörelseriktning (t.ex. från framåt till bakåt) så kommer den första hastigheten från uppladdad elastisk energi i senorna i vaderna. Och denna energi kommer utan metabolisk kostnad (utan energiförbrukning från de energisystem som kommer att beskrivas i nästa del). Det gör att en fäktare som hoppar blir både snabbare och förbrukar mindre energi (blir mindre trött) jämfört med en fäktare som startar från stillastående. Den vetenskapliga termen som beskriver detta viktiga fenomen kallas ”stretch-shortening cycles” eller SSC (se ref 1 för översikt [1]).

Alla med fäktning jämförbara sporter som boxning och taekwondo jagar möjligheter att utnyttja SSC.

Vänligen se första lektionen i taekwondo: https://www.youtube.com/watch?v=O5vCW1iGHxc.

Jämför också med fäktning: https://www.youtube.com/watch?v=a8IdfA5fXJs.

Så välkommen till teakwondo. Första lektionens första moment går ut på att förflytta sig genom småhopp.

Fäktvideon visar att fäktningen visar förflyttning utan hopp och därmed utan utnyttjande av SSC. Här borde naturligtvis all fäktundervisning syfta mot att maximera utnyttjandet av SSC.

Viktigt är naturligtvis att skjuta ifrån med tån och inte hälen i alla fäktrörelser för att möjliggöra användning av SSC.

Att träna benarbete

Givet den elastiska energin centrala betydelse så är hoppande och maximalt utnyttjade av tå, fot och vrist av yttersta vikt för alla fäktare i alla vapen. Alla frånskjut i marché, rompé, flêche och utfall skall naturligtvis genomföras genom att trycka ifrån med tån och inte med hela foten. Rörelsen innan frånskjutet (ett litet hopp eller gung) ska maximalt ladda senorna med elastisk energi.

Sammanfattningsvis visar forskning från tävlingsmatcher att en värjfäktare ska vara förberedd på att arbete effektivt under 30 sekunder medan florettfäktare ska klara 15 sekunder och för båda vapnen så är 15 sekunders vila mellan upprepningar lämpligt. Vidare finns forskning att rörelseriktningsändringar med eller utan utfall är centrala för fäkttävlingar.

Viktiga ingredienser och rekommendationer för benarbete enligt vår mening (Björne och Johan):

  • Att benarbete innehåller många rörelseriktningsförändringar
  • Att benarbete sker med maximal fart, belastning och energi för få ut maximal effekt
  • Att benarbete görs med maximalbelastning medför att benarbete bör görs i slutet av träningspass så att inte assautfäktningen under träningspass hämmas av trötta ben med mycket mjölksyra.

Förslag benarbete värja:

3 meter mellan 2 linjer. Händer höfter-fäst.

  • Tillryggalägg distansen 20 gånger (10 gånger över bortre linjen) med marché-rompé (Övning A).
  • Tillryggalägg distansen 20 gånger (10 gånger över bortre linjen) på samma sätt men avsluta alla ”framåt” rörelser med ett utfall över den bortre linjen (Övning B).
  • Dessa övningar torde ta runt 30 sekunder var och en.
  • Upprepa Övning A 3 gånger och Övning B 3 gånger, totalt 6 upprepningar med 15 sekunders vila mellan varje upprepning. Totalt 3 minuters arbete i maxfart.

Förslag benarbete florett:

3 meter mellan 2 linjer. Händer höfter-fäst.

  • Tillryggalägg distansen 10 gånger (5 gånger över bortre linjen) med marché-rompé (Övning A).
  • Tillryggalägg distansen 10 gånger (5 gånger över bortre linjen) på samma sätt men avsluta alla ”framåt” rörelser med ett utfall över den bortre linjen (Övning B).
  • Dessa övningar torde ta runt 15 sekunder var och en.
  • Upprepa Övning A 6 gånger och Övning B 6 gånger, totalt 12 upprepningar med 15 sekunders vila mellan varje upprepning. Totalt 3 minuters arbete i maxfart.

Varianter på denna typ av benarbete är standard bland annat i Italien. Se Italienska fäktförbundets officiellt beslutade träningsriktlinjer 13 juli 2014 omfattande all fysträning. Av de cirka 30 sidorna ägnas 6 sidor (från sidan 16) åt denna typ av benarbete som kallas för navetta (skyttel). Enligt ledande tränare så är navetti (plural av navetta) en separat träningsform i Italien och lika mycket tid ägnas åt navetti som åt benarbete.

http://www.federscherma.it/attivita-olimpica/comun...

Den detaljerade beskrivningen av den vetenskapliga bakgrunden till våra tankar ovan kommer beskrivas i del 6 av denna artikelserie.

Summering artikel 1-3

Fäktaren med det kortare fäktavståndet bestämmer alltså avståndet i matchen. B/J väljer inte det avståndet som känns mest behagligt utan det avståndet som verkar mest obehagligt för motståndaren. Om man väl bestämt sig för ett stridsavstånd där man har sin komparativa fördel, stanna på det avståndet. Inget dragspel. Det är också så man kan dominera matchen. Focus på motståndaren.

Med detta konstaterande har vi beskrivit den fäktstrategiska bakgrunden till den mesta som vi observerade i internationell toppfäktning i första artikel:

1.”Studsande” gard

2.Kort avstånd

3.Mycket böjda armar

4.Liten eller obefintlig klinga till klinga-kontakt

5.Spetsen pekar aldrig eller nästan aldrig mot motståndaren i garden

Som konsekvens av kort fäktavstånd utan klinga följer följande attribut:

6.Få klingfinter – eftersom man då exponerar egna klingan

7.Många kroppsfinter – klingalternativ mindre attraktiva

8.Få fulla attacker (marché-utfall) – for kort avstånd

Det nionde attributet kommer att diskuteras i femte delen av denna serie:

9.Sena men mycket snabba armsträckningar

Vidare har vi diskuterat den vetenskapliga bakgrunden varför det är rationellt att hoppa i garden vilket gör benrörelserna både snabbare och mindre kraftkrävande vilket gör dem energiekonomiska. Populärt kan man beskriva att fäktaren använder gravitationen vid hoppning för att ladda de elastiska senorna med elastisk energi som sedan kan frigöras utan energikostnad (ingen mjölksyreökning, se del 4 i denna serie) för rörelse framåt eller bakåt. Man blir alltså både snabbare, mer energiekonomisk och mindre trött på samma gång.

Vi kommer i nästa del diskutera den centrala betydelsen av SSC men en fråga är hur man tränar SSC. Det sker genom träningsformer som kallas plyometrisk träning. För intresserade finns detta beskrivet i artiklar [1-4]. Enkelt kan dessa träningar beskrivas som olika sätt att minimera fotkontakttiden med underlaget (golvet). Detta kan göras genom att hoppa upp till och ner från lådor av olika höjd med fokus på att fot-underlag-kontakttiden är så kort som möjligt.

Dock ska man notera att traditionell form av denna träning är skadedrabbad och ledarna av denna träning måste bedöma vad deras elever kan klara av. Viktigt är att redan här nämna att snabb rephoppning (med minst en hastighet av 120 rotationer per minut) är effektiv SSC träning som inte är speciellt skadedrabbad och som kan genomföras även av nybörjare [5]. Snabb rephoppning bör därför genomföras på alla fäktklubbar.

Fäktmässigt kan man även träna SSC genom det benarbete som presenterades ovan där målsättningen också är att minimera fot-underlag-kontakttiden i varje rörelseriktningsförändring (framåt till bakåt och tvärt om). Det finns en vetenskaplig diskussion om hur värdefullt det är för fäktare med traditionell plyometrisk träning eftersom dessa riktar sig vertikalt medan fäktning riktar sig horisontellt. Anthony Turner argumenterar därför för stående längdhoppsom bättre träningsform än hopp rakt upp såsom countermovement jump[6, 7].

I nästa artikel

Utgående från det östasiatiska synsättet (ta bort förutsättningarna för motståndarens AoE) så har vi rationellt kunnat förklara varför värjfäktning ser ut som den gör och att den samverkar med det vetenskapliga perspektivet. Vi kommer i kommande avsnitt diskutera den vetenskapliga litteraturen runt tävling, träning och testning. Vi kommer också diskutera ”stretch-shortening cycle” (SSC) mer i detalj. Det visar sig, föga överraskande att det vetenskapliga litteraturen hamnar i samma slutsatser som den fäktstrategiska diskussion som redovisats här.Slutligen kommer vi i del 4 att diskutera reflektioner runt snabb armsträckning.

Björne och Johan

Referenser:

1.Turner, A.N. and I. Jeffreys, The Stretch-Shortening Cycle: Proposed Mechanisms and Methods for Enhancement. Strength Cond J, 2010. 32(4): p. 88-99.

2.Turner, A., N. James, L. Dimitriou, A. Greenhalgh, J. Moody, D. Fulcher, et al., Determinants of olympic fencing performance and implications for strength and conditioning training. J Strength Cond Res, 2014. 28(10): p. 3001-11.

3.Turner, A., S. Miller, P. Stewart, J. Cree, R. Ingram, L. Dimitriou, et al., Strength and Conditioning for Fencing. Strength Cond J, 2013. 35(1-9).

4.Turner, A.N. and J. Harmenberg, Why fencers should bounce: A new method of movement to engage the stretch-shortening cycle. Int J Sports Sci & Coaching, 2017.

5.Miyaguchi, K., H. Sugiura, and S. Demura, Possibility of stretch-shortening cycle movement training using a jump rope. J Strength Cond Res, 2014. 28(3): p. 700-5.

6.Turner, A., C. Bishop, S. Chavda, M. Edwards, J. Brazier, and L.P. Kilduff, Physical Characteristics Underpinning Lunging and Change of Direction Speed in Fencing. J Strength Cond Res, 2016. 30(8): p. 2235-41.

7.Turner, A.N., G. Marshall, J. Phillips, A. Noto, C. Buttigieg, S. Chavda, et al., Physical Characteristics Underpinning Repetitive Lunging in Fencing. J Strength Cond Res, 2016. 30(11): p. 3134-3139.

För medlemmar

» Bli medlem (Ger dig möjlighet att beställa fäktlicens m.m.)

» Redan medlem? Logga in!